Månadsarkiv: maj 2013

Bloggtorka

Långt mellan inläggen sista tiden, mest för att tiden inte räcker till allt man vill hinna med under dom ljusa timmarna.
Förkylningen hänger fortfarande i tyvärr men inte så illa så det hindrar från träning som tur är. Dessvärre är det just när det börjar gå fort man känner av den som mest med luftrör som känns som sugrör osv.

I tisdags provkörde jag tillsammans med Christer, Bernt och Nicklas helgens tävlingsbana, Rallarloppet.
Förutom att jag fick en skarp lektion i slätdrag av ovan nämnda herrar där mina brister i att bara fälla ner pannbenet och ösa när vägen är slät och otekniskt syntes tydligt.
Nu ska väl tilläggas att dessa grabbar är väl lite av specialister på just den typen av cykling, men likväl fick jag finna mig i att krypa in bakom i lä för vinden.
Just där bakom Christer på en av alla grusvägar flyger en sten upp från hans däck, eftersom jag i vanlig ordning har truten på vid gavel träffade stenen en framtand. För en sekund trodde jag att den slagit ur tanden men insåg att gaddarna satt kvar och stenen landat ner i magen…… Här efter höll jag munnen stäng och gick upp jämsides istället.
Om banan kan väl inte sägas särkilt mycket, den är gjord för att tilltala en bredd publik med allt vad det innebär med grus/asfalt och dom få tekniska stigar som finns är både korta och få.
Första biten direkt ut från Bottnaryd i 1,5mil får nog sägas är dom mest intressanta.
Hoppas nu förkylningen inte blir värre utan att jag kan gasa järnet på Lördag.

Igår testade vi våran teknik bana för första gången i år, Thomas har gjort ett jätte jobb med att rensa upp efter en skogsavverkning för att få den körbar.
Underbar är väl rätt ord tror jag! Varvet tar 3.40-4.20min och inte en sekund tillåts man vila, helt perfekt för att köra 4min intervaller på och faktiskt bra mycket roligare än Monarken;-).
Dessutom tränas så mycket mer än vad som erbjuds på en TC, dropp och stenhällar blandas med hala fel doserade rötter, skitkul helt enkelt och precis så där som jag tycker Mtb ska vara.

Kvällen kommer spenderas på samma bana igen fast med lite lugnare tempo och kanske hinns det med att göra något av en förlängning också.

//Victor

Annonser

Lämna en kommentar

Under Tävling, Träning

Återuppstånden

Förkylningen gick ju verkligen inte över på en dag, faktum är att idag är första dagen det känns okej. Tiden fram till nu har spenderats med att tröst äta och ryggläge, en kombination som inte är helt lyckad…..
Det är i och för sig inte helt sant, har faktiskt under Fredagen transporterat mig och familjen till Kämpersvik för en minisemester. Strålande väder och ännu mer mat:-).

Idag var alltså första dagen sedan Tisdags som jag ens funderat på att träna och eftersom jag inte tog med cykel (övertygad om att jag inte skulle överleva mans förkylningen) fick det bli löpskorna. Första km spenderades med att blåsa ur näsan men sen började det gå bättre och bättre, efter 8km stannade jag till vid Tanums Hällristningar.

20130526-095201.jpg
Skulle känts en smula respektlöst att inte ge dom en minut, dom har ju trotts allt suttit där en bra stund och grabbarna som gjort dom la nog ner en stund på att få till det bra.
Stod och filosoferade en stund över dom och sprang sen vidare.

Tillbaka i stugan hade det blivit 18km med en km tid på 22sek under Göteborgsvarvet, det tar jag som ett bevis på att min känsla under varvet att det gick långsammare än det brukar stämde.

20130526-100112.jpg
Nu siktar vi på en bra känsla i kroppen till nästa helg och Rallarloppet, men mer om det senare.

//Victor

2 kommentarer

Under Träning

Förkyld….

Förkyld nått så in i idag eller egentligen kände jag det redan igår men försökte ignorera bort det, det funkade inget vidare.
Sämsta timingen också när det idag var Ränneborgscup i Eksjö som jag sett fram mot. Ja ja vad är väl en bal på slottet……

Ingen feber längre i alla fall och ska man vara positiv så brukar sånt här gå över snabbt på mig. Hoppas att jag redan i morgon eftermiddag är okej.
Men tillsvidare görs det inte många knop här.

//Victor

Lämna en kommentar

Under Vardagsmat

Hej TC!

Dom sista två veckorna har det inte blivit mycket till TC åka, mest beroende på att vädret varit tillräckligt bra för att tillåta effektiva pass utomhus. Idag däremot var det ändring på det, regn och åska gjorde mos av motivationen till utomhus pass och dessutom var det utvecklings samtal på grabbens förskola så tiden var minimal för träning. Hejsan TestCykel blir det då, vilket inte gör mig nått faktiskt.
Försöker köra minst ett TC pass i veckan just för att det är så effektivt.

Idag blev det standard 4x4min med ett tabata ryck som avslut, kort och oerhört jobbigt.
Förvånande bra watt trott lördagens löpning och lite små ömma lår, vaderna däremot är inte små ömma utan snarare smärtsamma, känns som om muskeln är några cm för kort.

Imorgon väntar dubbelpass, med vrål tidiga backintervaller redan runt 05,30 och ett senare ett 20/40 pass, förmodligen kommer det sista köras på TC också.
Tänkte pendla hem från jobbet i morgon via södra vätterleden ovanför Eurostop, efter dagens regn lär det vara en ler fest utan dess like:-).

/Victor

2 kommentarer

Under Träning

Varvet med stort V

Kunde inte begärt bättre väder än vad Lördagen erbjöd under GöteborgsVarvet, eller faktiskt så kanske man kunnat det. 27grader varmt gjorde dom 21km till en svett fest utan like.
Tyvärr var det en massa människor som inte pallade kombinationen värme och löpning och trillade helt enkelt ihop med efterföljande dropp och ambulans färd som följd.

20130519-185617.jpg
Mitt egna varv blev väl egentligen bättre än väntat även om det är en bra bit till en bra tid.
Jag startade i fålla 5 av 31 pga upp seedning från förra året. Dom första 6-8 km sprang jag runt mest och funderade på vad jag gjorde där och hur jag skulle kunna smita ifrån med äran i behåll.
Tyckte både benhinnor och knän gjorde ont och låren var mest som stockar, efter 8km började jag väl så smått att inse att ju långsammare jag sprang ju längre tid skulle jag spendera i Göteborg så bestämmelse mig för att öka på km tiden en smula.
Första milen låg på en 50 minuter ca och där någonstans började det faktiskt bli riktigt roligt, Göteborg som stad är riktigt fin och det här med att arrangera världens största halvmara kan dom verkligen!! 200 000 åskådare och 68000 löpare såg jag en siffra på, det är rätt många det utan att överdriva det minsta.

Över en av broarna såg jag ambulanser stå och sjukvårdspersonal hade rätt mycket att stå i under dagen, både folk som gick i gatan pga värskebrist och värmen men även några som trampat snett och synat asfalten hårt.
Uppe vid avenyn var humöret på topp och faktiskt började vad som kunde kallas ett löpsteg dyka upp här, tyvärr var det väl det lite sent för där är det väl en 5 km kvar innan mål:-).

20130519-191344.jpg
Klockan stannade på 1h44min och det är verkligen inte snabbt, o andra sidan är det väl inte långsamt heller.
Mitt mål med 1.35 insåg jag redan i februari skulle skita sig big time, tränar man inte det man vill bli snabb på blir man helt enkelt inte snabb.
Jag tror nog att med bättre disciplin dom första 10km hade jag kunnat kapa 4 minuter men ytterligare 5 hade varit svårt.
Som plus kan väl sägas att jag är rätt fräsch i kroppen idag, bara vaderna som i vanlig ordning känns en smula korta:-).

Nu är det Ränneborgscupen som gäller på Onsdag och risken är överhängande att benen kommer vara stumma då, nästa fredag till måndag åker vi till kusten så jag tänkte pressa in så många träningstimmar som möjligt fram till torsdag kväll.
Men full gas så får vi se hur långt det räcker, Eksjö gänget har flaggat för en ny mer teknisk bana och ändrade förutsättningar kan göra att cyklister med bra teknik pressar sig fram rejält. Jag misstänker att Eksjö Adam inte kommer vika ner sig direkt när det börjar bli jobbigt och dessutom får vi fin besök från Danmark men mer om det sen:-).

//Victor

Lämna en kommentar

Under Tävling, Träning

Bros-Cup #2

Tisdag och dags för Bros-Cup med Lammhultcyklisterna som arrangör! Avståndet var nu typ 16mil enkel resa till banan och riktigt sur väg vilket betydde två timmar dit och två timmar hem, drygt javisst men värt varje sekund enl mig!

Tillskillnad från förra racet i Bros-Cup som gick på en väldigt teknisk slinga med få tillfällen att sträcka ut och med låg snitt fart så var dagens bana betydligt snabbare, därmed inte sagt mindre jobbig utan tvärtom så kräver det betydligt mer råstyrka att hålla farten hög och jämn på denna typ av bana.
Starten var lagd på ett föredömligt bra ställe utmed en grusväg i lätt motlut i 300-400 meter innan singeltracken kom. Helt perfekt enl mig då alla har möjlighet att hitta sitt tempo utan risk för kö och vurpor, efter singeltracken följde en kort bit asfalt och sen en stigning till banan högsta punkt belägen på toppen av en slalombacke. Därefter nedför i vad jag tror var liftspåret, en tekniskt och på sina ställen lite otäck gräs/jord stig med rötter och sten.

Innan start bestämde jag mig återigen på att vara först in i skogen, behöver öva på det och TT är perfekta för att testa saker man i vanliga fall inte gör på race.
Tillskillnad på XC i Västgötacupen eller Swe-cup som där startskottet går så hörs ett högt och nästan unisont KLICK-KLACK när alla samtidigt sparkar fast foten i pedalen för att sekunden senare fullständigt idiot rusa mot första kurvan så skiljer sig starten i Bros-Cup där det mer är ett försiktigt igång rull, eller nåja så lugnt är det inte men betydligt mer humant än ovan nämnda scenario.
Hur som helst så lyckades jag vara först in i skogen på den snirkliga stigen med rätt lömska stenar och en hel del rötter som alla verkade luta ut från kurvorna.
Hittade inte på fem varv nått flyt på den sträckan trotts att jag testade olika linjer varje varv, tur då att jag kör FS och inte alltid behöver vara så petig med sånt utan kan om det behövs bomba på rakt över.
Min ledning drygades ut dom två första varven till typ 30sek för att på tredje stanna upp och på det fjärde insåg jag att tiden till tvåan krympte, började stressa lite väl mycket och chansade på några ställen, bland annat slalombacken ned genom att ta tajtare spår men det straffade sig bums genom mer eller mindre luftfärder, och i luften kan man varken gasa eller bromsa och än mindre styra. Dessutom är jag 35bast och gillar att leva, luftfärder får sånna som kan det pyssla med.

Lyckades hålla undan med samma tid till tvåan som under varv fyra och gick i mål som vinnare!

TC var beläget på en rätt häftig utomhus teater.

20130514-225935.jpg

Två stycken lyckade skära upp däcksidorna på några vassa stenar, den ena lånade en annan cykel i TC och den andre lånade ett hjul. Dessvärre körde hann 29a och hjulet som fanns att låna var en 26a, blev en rätt udda geometri på den hojen sen:-). Typ en 27,5 i snitt……

20130514-230333.jpg.
Bra kämpat av dom! Hellre ett genomfört race till varje pris än en DNF enl mig.

Efter genomfört race blev det fin fika på utomhusscenen, tyvärr hann jag inte stanna och snacka utan var tvungen att sätta mig i bilen dom två timmarna hem.
Insåg när jag kommit hem att jag glömt återlämna nr lappen men läser nån av er berörda detta så lämna gärna en adress så skickar jag ner den pronto.

Dagen till ära testade jag dom nya glasögonen från X-Kross i Team ÖC färgerna!
Riktigt snygga enl mig.

20130514-231658.jpg

Glasögon är sånt där det finns oändliga mängder av i butikerna, nästan alla klarar grundkraven dvs om kraven är att skydda ögonen från pinnar och sten som flyger upp.
Vill man ha lite mer för pengen är utbudet smalare enl mig, jag uppskattar saker som att på ett enkelt sätt kunna byta linser efter ljuset och en passform som funkar dessutom vill jag ha linser med en optik som inte vanställer verkligheten eller immar igen så fort det blir tekniskt och farten sjunker.
Dessutom vill jag kunna köpa reservdelar vartefter det behövs.
Allt detta klarar X-Kross briljant!

En kortare sammanfattning av kvällen skulle bli så här:

4 timmar i bil, 50min cyklande, om det var värt det? Absolut!!! Bättre träning finns inte och att dessutom träffa trevliga människor man delar intresse med gör inte saken sämre.

Cykeln levererade till 100%, med rätt ”motor” kan den utföra mirakel.

Motorn i detta fallet behöver mer träning på starter och bättre uppvärmning för att inte dra på sig syra, dessutom mer teknikträning, men det behöver väl alla egentligen.

//Victor

Lämna en kommentar

Under Tävling, Tester, Träning

Lördagen som gud glömde

Såhär några dagar efter Billingeracet så får väl jag också ge min syn på vad som hände och som ni säkert förstår så är jag inte helt nöjd eller rättare sagt ”vad var det som hände”?

Dagen började med ett tidigt avsläpp av min dotter hos barnvakten för dagen och där efter sammanstrålade jag med övriga för gemensam färd mot Skövde. Stämningen var på topp. Väl på plats i Skövde så gick allt enligt de vanliga rutinerna, nummerlappsuthämtning, lätta på trycket, äta lite, dricka lite, lätta på trycket igen mm mm tills det var dags att rulla nedför berget mot starten.

Mitt mål med hela loppet var att ha samma tid som förra året eller något bättre och med denna inställning la jag min cykel tillrätta i startfållan. Ni som följt mig här på bloggen vet att jag har tvivlat på min form och kropp den sista tiden så det var med lite oror jag stod där i startfållan.
Startskottet gick och hela startfältet började rulla ut genom stan och upp mot Billingen igen. De första 3 km är mer eller mindre uppför hela tiden vilket medför att pulsen är hög och benen får jobba ordentligt från början. Direkt efter att stigningen är slut så börjar en härligt parti med singeltrack och singeltrack på Billingen innebär härliga stigar med mycket rötter och knixar, lite likt JOK milen i Norrahammar, vilket gör att farten inte alltid är så hög just här. Jag började förbereda mig så gott jag kunde för det som komma skulle här näst vilket är nästan en mil på en järnvägsbank. Här gäller det att hitta ryggar att ligga bakom och få draghjälp av. Det var då jag började inse att detta var tyvärr inte min dag. När klungorna som jag ville åka med började köra på järnvägsbanken så svarade inte mina ben alls. Jag försökte hänga med men kände snabbt att det gick alldeles för fort för mig och jag var tvungen att släppa av. Jag fick i min ensamhet cykla nästa hela järnvägsbanken för mig själv. Det var först på slutet som det kom ifatt en klunga som mer höll mitt tempo som jag slog följe med.
Jag som ofta planerar mitt lopp noga och har många hålltider/mellantider att gå på sedan tidigare lopp insåg snart att jag låg en bra bit efter den tid jag borde hålla för att ha samma tid som förra året och för en gång skull så tittade jag inte så mycket mer på klockan under detta lopp. Att dragningen av loppet på vissa ställen var helt omgjort gjorde ju också att tiderna nu i efterhand blir svåra att jämföra med föregående års tider och analysen av loppet blir väl inte häller den bästa.

DSC_4261Loppet flöt på och jag hade hittat mitt tempo för dagen. Den långa uppförsbacken vid Öglunda avverkades med jämt och bra tempo och som alltid en bit in i långloppen hittar man sin ”plats i ledet”. Som regel innebär detta att man har ungefär samma åkare runt sig hela tiden och man börja hitta deras styrkor och svagheter som man kan nyttja till sin egen fördel.
Efter att, mot alla regler, ha legat och dragit ett bra tag börja jag få för mig att jag har lite luft i bakhjulet. Efter ytterligare ett litet tag så är det bara att inse faktum, jag har fått en pyspunka. De hjul som jag hade valt att köra på för dagen var stansade så jag tryckte i lite extra luft i däcket och hoppades på att stansen skulle täta hålet men efter ytterligare några killometer så fick jag vackert stanna och laga punkteringen genom att lägga i en slang i hjulet. För er som har provat att lägga i en slang i ett stansat hjul vet att däcket ”imploderar” så det var bara att slita och dra i däcket så att det gick o lägga i en slang. Tiden rann iväg. Motivationen var nu inte på topp och fokusen var väl häller inte den bästa när jag körde vidare.

-vad tyst lugnt det är i skogen. Var är alla cyklister? Suck!!! Jag hade missat en banmarkering och cyklat fel! Det vara bara att vända och hitta tillbaka. Efter dessa missöden gick färden ut på rekord- och endurostigarna norr om Skövde som är helt underbara singeltracks, säkert den härligaste sträckningen på banan men också en av de jobbigaste delarna pga att man måste vara aktiv på cykeln hela tiden för att hålla tempo och hitta rätt spårval. Jag hade nu hamnat i en gruppering av åkare som körde lite långsammare än vad jag gör vilket medförde många ”kommer till vänster”, ”när det passar vill jag gärna komma förbi” osv.

Sista biten av loppet är väl bara en förberedelse inför den fruktade avslutningen. Man håller koll på vilka man har runt sig för man vill ju inte ha en åkare från sin egen klass med sig in i den fruktade strupen. I mitt fall så fanns det några H40 runt mig så det gällde att försöka rycka sönder dem så att jag var ensam och inte stressad när de sista stigningarna började. Planen fungerade och jag fick mata på uppför i mitt eget tempo.
Det var skönt att komma i mål efter avslutat verk. Jag var inte nöjd men det var bara att inse faktum idag att det var inte min dag. Hoppas nu verkligen att denna kännsla i kroppen ”går över” och att de där pigga benen som jag längtar efter infinner sig.

Som vanligt kan jag konstatera att Långa Billingeracet är en riktigt rolig, krävande och välarrangerad tävling som där arrangören alltid levererar.

/Thomas

Lämna en kommentar

Under Tävling